Multifaktorautentisering: användningsfall och fördelar

Traditionella autentiseringsmetoder med en faktor, som användarnamn och lösenord, blir alltmer sårbara för cyberattacker. Multi-Factor Authentication (MFA) är nyckeln till att säkra dessa svaga autentiseringssystem och bekämpa cyberhot.

Hackare utnyttjar ofta svag lösenordssäkerhet för att få obehörig åtkomst, vilket leder till ekonomisk stöld och förlust av känslig data. År 2022 var svaga lösenord för anställda den främsta orsaken till cyberincidenter. IBM:s rapport 2024 Cost of a Data Breach lyfter dessutom fram komprometterade inloggningsuppgifter som en av de främsta orsakerna till dataintrång.

Fortsätt läsa för att lära dig mer om MFA och dess kritiska roll för att skydda företag och individer online.

Vad är multifaktorautentisering?

Multifaktorautentisering (MFA) är en säkerhetsprocess som kräver att användare tillhandahåller flera former av identifiering för att få åtkomst till ett system eller en resurs. I stället för att förlita sig på bara en enda autentiseringsmetod, som användarnamn eller lösenord, innehåller MFA ytterligare verifieringslager.

Två lager av verifiering kallas tvåfaktorsautentisering (2FA), tre lager kallas trefaktorsautentisering (3FA) och så vidare. Alla faller under paraplyet "MFA".

Dessa ytterligare lager minskar avsevärt risken för obehörig åtkomst, även om en eller flera faktorer äventyras.

De olika autentiseringsfaktorerna

Autentiseringsfaktorer är olika sätt att verifiera en persons identitet.

MFA använder minst två faktorer för att göra det svårare för brottslingar att kompromissa med dem.

De fyra typerna av autentiseringsfaktorer är:

• Kunskap
• Besittning
• Samhörighet
• Beteende

Låt oss titta på var och en av dem.

1. Kunskapsfaktorer (vad du vet)

Kunskapsfaktorn kräver att användarna tillhandahåller information som bara de känner till.

Exempel på detta är PIN-koder, lösenord eller svar på personliga säkerhetsfrågor, som att identifiera sin favoritsport.

2. Innehavsfaktorer (vad du har)

Possession-faktorn verifierar en användares identitet genom något som de har.

Till exempel kan ett engångslösenord (OTP) skickas till användarens smartphone eller hårdvarutoken för att matas in i systemet. På samma sätt kan koder som skickas via SMS eller e-post användas för verifiering. Dessutom tillhandahåller företag som Google och Microsoft olika passerkort och autentiseringsappar som fungerar som innehavsfaktorer.

3. Inherence-faktorer (vad du är)

Inherence-faktorn innebär vanligtvis att man använder unika biometriska kännetecken för autentisering.

Vanliga exempel är fingeravtrycksskanning, näthinneskanning eller ansiktsigenkänning.

4. Beteendemässiga faktorer (vad du gör)

Den beteendemässiga faktorn fokuserar på att analysera en användares beteendemönster.

Det kan handla om att bedöma deras typiska IP-adress eller den enhet som de ofta använder för autentisering.

Ett inloggningsförsök från en okänd IP-adress kan till exempel utlösa en blockering, eftersom det kan tyda på en säkerhetsrisk. På samma sätt kan ett system blockera ett inloggningsförsök som kommer från en oregistrerad enhet istället för från användarens kända enheter.

Hur multifaktorautentisering fungerar

Genom att kombinera olika autentiseringsfaktorer ökar säkerheten i ett system.

Så här kan multifaktorautentisering fungera i praktiken:

1. Användaren börjar autentiseringsprocessen med att ange sitt användarnamn och lösenord (något som användaren känner till).
2. Därefter uppmanar systemet användaren att skanna sitt ansikte med hjälp av ansiktsigenkänning (något de är) på sin telefon.
3. Slutligen får användaren ett engångslösenord (OTP) via SMS (något som de har) och anger det i systemet.
4. Alla autentiseringssteg är slutförda och användaren har fått tillgång till tjänsten.

På så sätt måste potentiella angripare kringgå ytterligare säkerhetslager även om en faktor äventyras. Ju fler lager en MFA implementerar, desto mer effektivt skyddar den användarna från intrång.

Enligt U.S. National Cybersecurity Chief kan MFA förhindra 80-90% av alla cyberattacker. Microsoft rapporterar dessutom att 99,99% av alla komprometterade konton inte använder MFA, vilket understryker dess kritiska roll för att skydda system.

Olika användningsområden för multifaktorautentisering

Det finns flera olika sätt för företag och organisationer att implementera och använda MFA. Varje metod påverkar säkerheten, användarupplevelsen och kostnaden på olika sätt.

1. Alltid på-strategi

Den här metoden kräver att användarna verifierar sin identitet med MFA varje gång de loggar in eller får åtkomst till en tjänst.

Även om det ger en robust säkerhet, ger denna "alltid på"-metod en ökad friktion för användaren genom att tvinga dem att upprepa tidskrävande verifieringssteg, vilket är särskilt frustrerande för lågriskaktiviteter. Men det här tillvägagångssättet säkerställer ett konsekvent skydd, även för användare som kanske inte annars aktiverar MFA.

2. Opt-in-strategi

Opt-in-metoden låter användarna själva bestämma om de vill aktivera MFA för sina konton.

Den här metoden används vanligtvis av personer som vill ha extra skydd för mindre känslig information. Även om opt-in ger användarna kontroll över sina säkerhetspreferenser, är det beroende av deras vilja att aktivera MFA, vilket balanserar förbättrad säkerhet mot något längre autentiseringsprocesser.

3. Stegvis autentisering

Vid stegvis autentisering krävs MFA endast när användare utför högriskåtgärder eller får tillgång till känslig information.

En användare kanske till exempel bara behöver en enda autentiseringsfaktor för att kontrollera saldot på sitt bankkonto, men om han eller hon överför pengar eller uppdaterar kontouppgifter krävs ytterligare verifieringssteg.

Detta tillvägagångssätt balanserar säkerhet och användarvänlighet genom att tillämpa MFA selektivt.

4. Tidskänslig omverifiering

Vid tidskänslig omverifiering slutför användarna MFA-processen vid sin första inloggning. Om de återvänder till tjänsten inom en kort period från samma enhet eller webbläsare behöver de inte autentisera sig på nytt. Den här metoden förbättrar användarupplevelsen genom att minska antalet upprepade uppmaningar samtidigt som säkerheten upprätthålls inom en definierad tidsram.

Var och en av dessa metoder kan skräddarsys efter specifika organisatoriska behov, vilket hjälper företag att hitta en balans mellan säkerhet och användbarhet.

Vad är adaptiv multifaktorautentisering?

Adaptiv eller riskbaserad MFA justerar autentiseringskraven baserat på sammanhanget för inloggningsförsöket.

Till skillnad från traditionell MFA, som tillämpar samma kriterier för varje inloggning, utvärderar adaptiv MFA variabler som användarens plats, enhetstyp och inloggningsbeteende för att fastställa den nödvändiga säkerhetsnivån.

Till exempel kan en användare som loggar in från en betrodd enhet i ett bekant nätverk bara behöva ange sitt lösenord. Men om de försöker logga in från en okänd plats eller en ny enhet kan de behöva gå igenom ytterligare verifieringssteg, till exempel ett engångslösenord (OTP) eller biometrisk autentisering.

Ett annat exempel är när en användare misslyckas med flera verifieringsförsök. Denna ovanliga aktivitet kan utlösa förbättrade säkerhetsåtgärder, till exempel att kräva ytterligare autentiseringsfaktorer eller tillfälligt låsa kontot.

Vilka är fördelarna med multifaktorautentisering?

MFA ger flera fördelar för organisationer och användare, vilket gör det till en viktig del av moderna cybersäkerhetsstrategier:

1. Förbättrad säkerhet: Extra autentiseringslager minimerar risken för obehörig åtkomst om en faktor äventyras, vilket skyddar både slutanvändare och företag.
2. Regelefterlevnad: Hjälper organisationer att uppfylla strikta standarder för dataskydd.
3. Förbättrad incidenthantering: Administratörer varnas för misstänkt aktivitet, så att de snabbt kan motverka intrång.
4. Möjliggör säkrare arbetsmiljöer på distans: Säkerställer säker åtkomst för auktoriserade medarbetare, vilket stöder trenden med distansarbete på olika platser.

Vilka är begränsningarna och utmaningarna med multifaktorautentisering?

Även om MFA ger stark säkerhet finns det tydliga utmaningar och begränsningar att ta hänsyn till:

1. Förlust av hårdvara: Om MFA-processen kräver en fysisk token eller enhet finns det en risk att de försvinner eller stjäls. Detta innebär en utmaning för användare och organisationer när det gäller ersättning och tillhörande kostnader.
2. Kostnadskonsekvenser: Att implementera och underhålla MFA-system, särskilt avancerade sådana, kan vara dyrt.
3. Problem med användarupplevelsen: Användare kan tycka att det är obekvämt att ofta behöva autentisera sig flera gånger, vilket försämrar användarupplevelsen.

Framtiden för multifaktorautentisering

På grund av den ökade cyberkriminella aktiviteten och dess kostsamma effekter använder organisationer i allt högre grad MFA i sina strategier för identitets- och åtkomsthantering (IAM).

MFA-marknaden förväntas växa betydligt och nå ett värde på 40 miljarder dollar 2030, med en årlig genomsnittlig tillväxttakt på 18% från 2021 till 2030.

För närvarande varierar införandetakten kraftigt beroende på företagsstorlek: Medan 87% av de stora företagen (över 10 000 anställda) använder MFA, släpar medelstora företag (26-100 anställda) och småföretag (färre än 26 anställda) efter med en användning på 34% respektive 27%. För att MFA ska kunna växa på bred front måste företag av alla storlekar förbinda sig att införa dessa metoder.

Framtiden för MFA ligger i att balansera säkerhet med användarvänlighet. AI kommer att spela en allt viktigare roll när det gäller att bedöma risker och analysera beteendemönster för att skilja "normal" från "avvikande" aktivitet, vilket förbättrar säkerheten och användarvänligheten. Dessutom kommer utvecklingen av autentiseringsmetoder, t.ex. biometri, att fortsätta förenkla och förbättra verifieringsupplevelsen.

Sammanfattningsvis kräver en säkrare digital miljö en ökad medvetenhet om fördelarna med MFA.

Fler människor måste aktivera MFA där det är möjligt för att skydda de uppgifter som är viktigast för dem.