Digital Services Act: Ålderskontroll och skydd av barn online

Digital Services Act (DSA) är en ny EU-lagstiftning som syftar till att skapa en säkrare digital miljö genom att reglera onlineplattformar och digitala tjänster.

DSA trädde officiellt i kraft den 17 februari 2024 för alla digitala plattformar som är verksamma inom EU.

En del av DSA fokuserar särskilt på skyddet av barn under 18 år.

I det här blogginlägget diskuterar vi vad DSA är, hur det syftar till att skydda barn på nätet och de potentiella utmaningarna med åldersverifiering.

Varför infördes DSA?

Målet med DSA är att skydda användare på nätet från olagligt eller skadligt innehåll, produkter och tjänster samt desinformation. Genom en uppsättning krav för digitala tjänster syftar DSA till att ge mer transparens och skapa en säkrare onlinemiljö.

Den syftar också till att skapa lika villkor för alla digitala aktörer och samtidigt upprätthålla grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och integritet.

DSA godkändes den 5 juli 2022 och var den första uppdaterade lagstiftningen om säkerhet på nätet sedan direktivet om elektronisk handel från 2000. DSA infördes för att anpassa föråldrad lagstiftning till den nya digitala miljön och tekniken.

Vem gäller DSA för?

DSA gäller för onlineplattformar och leverantörer av digitala tjänster som är verksamma inom Europeiska unionen. Detta inkluderar sociala medieplattformar, marknadsplatser online, sökmotorer och andra digitala mellanhänder som underlättar delning av innehåll eller tillhandahållande av onlinetjänster.

Sedan den 23 augusti 2023 gäller DSA för mycket stora onlineplattformar (VLOPs) och mycket stora onlinesökmotorer (VLOSEs) som har över 45 miljoner användare i EU (10 % av befolkningen). Några av dessa VLOPs är plattformar som Facebook, Amazon Store och YouTube. De VLOSEs som påverkades var Google Search och Bing.

Från och med den 17 februari 2024 måste alla plattformar som tillhandahåller en förmedlingstjänst i EU uppfylla kraven, oavsett storlek. Detta gäller även plattformar eller sökmotorer som är belägna utanför EU.

Ambitioner för att skydda barn på nätet

Vissa olämpliga onlinetjänster, innehåll och personer kan potentiellt vara farliga eller skadliga för barn. Därför syftar DSA till att tillhandahålla en lista över åtgärder som plattformar och sökmotorer kan följa för att skapa en digital miljö där barn känner sig trygga.

DSA syftar specifikt till att tillhandahålla:

• Principen om "barnets bästa"
• Rätten till skydd för barnet
• Rätten till yttrandefrihet
• Rätten att inte utsättas för diskriminering
• Rätten till skydd av personuppgifter
• En hög nivå av konsumentskydd

Plattformar måste se till att deras onlinetjänster fokuserar på säkerhet, trygghet och integritet för barn. Några åtgärder som vidtas för att skydda barn är

• Förhindra annonser som riktar sig till barn baserat på profilering
• Säkerställa att villkor och bestämmelser är begripliga för barn
• Gränssnitt som utformats med hänsyn till integritet, säkerhet och trygghet. DSA förbjuder särskilt mörka mönster, vilket är gränssnitt som lurar användare att fatta beslut som de inte hade för avsikt att fatta.
• Tillgång till föräldrakontroll för att hjälpa föräldrar att begränsa tillgången till onlinetjänster.
• Enkla metoder för att rapportera olagligt eller skadligt innehåll.
• System som på ett säkert sätt verifierar en användares ålder innan åtkomst till en tjänst beviljas.

Låt oss nu ta en närmare titt på ämnet åldersverifiering och dess potentiella utmaningar.

Utmaningar med åldersverifiering

Det finns vissa affärsmässiga fördelar med att införa säker åldersverifiering. Det är också ett sätt att följa branschregler och skydda minderåriga från åldersbegränsat innehåll och produkter.

Att implementera ett system för åldersverifiering är dock lättare sagt än gjort.

Det finns minst två viktiga utmaningar att ta hänsyn till.

Utmaning #1: Besluta om åldersverifiering

Det är svårt för digitala plattformar att verifiera en användares ålder.

Till exempel använder de flesta sociala medieplattformar självdeklaration som en metod för åldersverifiering.

Självdeklaration är lätt att kringgå. Om det inte finns någon ordentlig åldersverifiering kan användarna välja att ljuga om sin ålder, vilket i sin tur kan påverka deras upplevelse på plattformen.

Ta riktade annonser som ett exempel: Hur kan sociala medieplattformar och sökmotorer vara säkra på att användaren är över den lagliga åldern? För närvarande tillåter inte Snapchat, Google, YouTube, Instagram och Facebook reklam riktad till barn. Detta är förenligt med DSA:s riktlinjer, men dessa plattformar måste med säkerhet kunna veta om en användare är minderårig eller inte.

För att komma fram till godtagbara riktlinjer har EU inrättat en arbetsgrupp för åldersverifiering. Syftet med arbetsgruppen är att främja samarbetet med nationella myndigheter och identifiera bästa praxis och standarder för åldersverifiering, samtidigt som hänsyn tas till pågående initiativ.

Varje EU-land bör överväga system som är säkra, integritetsbevarande och lättillgängliga för medborgarna. Att hitta en enhetlig metod kan verka utmanande, eftersom det finns stora skillnader mellan länderna när det gäller teknisk infrastruktur och medborgarnas digitala mognad. Vissa länder använder redan nationella elektroniska identiteter (eID) eller fysisk ID-skanning för att verifiera en persons ålder.

Både e-legitimationer och fysiska ID-handlingar innehåller dock andra uppgifter än din ålder, vilket kan innebära att mer personlig information än nödvändigt avslöjas. Detta kan anses strida mot andan i DSA:s ambition att säkerställa integritet och skydd av personuppgifter.

Utmaning #2: Delning av personlig information

DSA betonar barns rätt till integritet på nätet. När plattformar beslutar om metoder för åldersverifiering måste de överväga hur mycket data som barn måste dela med sig av och hur dessa data ska skyddas.

Utmaningen blir därmed att på ett effektivt sätt verifiera användarnas ålder utan att inkräkta på integritetsrättigheterna. Plattformarna måste hitta tillförlitliga och användarvänliga metoder för att säkerställa sina användares ålder utan att tvinga dem att avslöja för mycket information.

Det bör till exempel vara tillräckligt att veta att en användare är över eller under lämplig ålder, utan att behöva dela med sig av sin identitet eller exakta ålder.

En potentiell lösning är att använda digitala plånböcker och verifierbara referenser. I en digital plånbok lagrar du dina verifierbara referenser som kan användas för att kryptografiskt verifiera viss information om dig själv.

Det är den digitala motsvarigheten till en fysisk plånbok där du förvarar dina fysiska ID-handlingar.

Verifierbara referenser kan bidra till att skydda användarnas integritet på flera olika sätt:

• Selektivt avslöjande gör det möjligt för användare att bara dela sin ålder och inget annat.
• Nollkunskapsbevis gör det möjligt för individer att verifiera sin ålder utan att behöva uppge den. En sådan verifieringsprocess skulle bara bekräfta om personen är tillräckligt gammal.

Slutsatser

Lagen om digitala tjänster utgör ett viktigt steg mot att skapa en säkrare och mer transparent digital miljö. Genom att ta itu med frågor som åldersverifiering och barnsäkerhet främjar DSA förtroende och innovation samtidigt som den upprätthåller grundläggande rättigheter på den digitala inre marknaden. Genom att samarbeta och anta bästa praxis kan EU säkerställa att onlineplattformar och digitala tjänster fungerar på ett ansvarsfullt sätt och i alla användares bästa intresse.

Med DSA kommer några uppenbara utmaningar. EU måste besluta om ett ramverk för åldersverifiering som kan antas av medlemsländerna. Alla potentiella metoder måste vara säkra och lättillgängliga samtidigt som användarnas integritet upprätthålls.

Åldersverifiering används redan i flera länder för att få tillgång till åldersbegränsade produkter på nätet. I Skandinavien krävs ofta en form av åldersverifiering enligt lag för att köpa alkohol, tobak eller receptfria läkemedel online.

Vill du lära dig mer om åldersverifiering?

Här är några av våra andra artiklar i ämnet:

• Varför pratar alla om åldersverifiering för sociala medier?
• Att navigera bland åldersgränser i Sverige
• Åldersgränser och verifiering i Norge
• Åldersgränser och verifiering i Danmark
• Varför MitID är framtiden för digital åldersverifiering i Danmark