Caller authentication vs. röstbiometri
Av Kajsa Thuresson den 30 mars 2026
3 min lästid

Röstbiometri är ett av de mest praktiska och tekniskt avancerade sätten att verifiera någons identitet.
Istället för att be den som ringer att komma ihåg gamla PIN-koder eller leta efter engångslösenord behöver röstbiometri bara höra hur de låter.
Tyvärr står röstbiometri, trots att den i övrigt är robust, inför en ny och växande utmaning i form av AI-röstkloning och deepfake-bedrägerier.
Låt oss titta på hur röstbiometri står sig jämfört med autentisering med e-legitimation i telefonsamtal.
Hur röstbiometri fungerar
Röstbiometri låter system identifiera den som ringer genom att analysera röstens egenskaper: tonhöjd, klang, talrytm och så vidare.
För att möjliggöra detta skapar och lagrar systemet först ett unikt "röstavtryck" för varje kund.
När kunden ringer in jämförs deras röst mot voiceprintet för att bekräfta identitet.
I praktiken kan detta ske på två olika sätt:
- Aktiv röstbiometri: Den som ringer ombeds att säga en fördefinierad fras som måste matcha med det lagrade provet.
- Passiv röstbiometri: Systemet lyssnar tyst på röstmönstret i realtid och flaggar för handläggaren om det inte stämmer överens.
Processen är snabb och innebär nästan ingen extra friktion. Därför tenderar röstbiometri att minska samtalshanteringstiden med upp till 45 sekunder.
För den som ringer upplevs det som helt ansträngningsfritt, särskilt vid passiv verifiering.
Hur fungerar autentisering med e-legitimation i telefonsamtal?
Autentisering med e-legitimation i telefonsamtal bygger på nationella e-legitimationsappar som de flesta medborgare redan använder.
Så här ser processen ut:
- Handläggaren initierar autentiseringsförfrågan.
- Kunden får förfrågan i sin e-legitimationsapp och verifierar sig på sin enhet.
- Handläggaren ser den verifierade statusen och samtalet fortsätter.
Det är ett välbekant, enkelt och robust flöde.
För en mer detaljerad genomgång, läs: " Hur fungerar Caller authentication egentligen?"
Autentisering av kund med e-legitimation vs. röstbiometri
Här är hur autentisering av kund med e-legitimation kan jämföras med röstbiometri som verifieringsmetod:
|
Röstbiometri |
Autentisering med e-legitimation |
|
|
Säkerhetsstyrka |
Hög: Unikt voiceprint kopplat till en specifik person |
Hög: E-legitimationsbaserad kryptografisk verifiering |
|
Motståndskraft mot bedrägerier |
Medel: Allt mer sårbar för AI-baserad röstkloning och deepfakes |
Stark: Kräver kundens fysiska enhet och e-legitimationsapp |
|
Spårbarhet |
Stark: Loggar biometriska matchningar och tidsstämplar för samtal |
Stark: Kryptografiskt bevis på verifiering (vem och när) |
|
Användarupplevelse |
Positiv: Nästan ingen extra ansträngning, särskilt vid passiv verifiering |
Neutral: Välbekant flöde med e-legitimation med några extra steg |
|
Verifieringshastighet |
Snabb: Nästan omedelbar identifiering baserat på korta ljudprov |
Snabb: Sekunder från att handläggaren initierar till att kunden verifierar |
|
Implementationsinsats |
Hög: Skapande av voiceprint, lagring och underhåll av algoritmer |
Medel: Integration med en leverantör av e-legitimation via API eller en broker |
|
Kundtyp |
Endast befintliga: Kräver ett lagrat individuellt voiceprint |
Befintliga och nya: Alla med e-legitimation kan verifieras |
När är röstbiometri relevant?
Till skillnad från allt mer föråldrade traditionella metoder är röstbiometri modern, säker och lämnar ett tydligt revisionsspår.
Det är också bra för användarupplevelsen: De som ringer verifieras direkt, med liten eller ingen extra ansträngning.
Tyvärr är röstbiometri sårbar för det växande hotet från AI deepfakes och biometrisk spoofing. AI-drivna bedrägerier ökade med 1 210 % under 2025.
För att motverka dessa hot tillämpar leverantörer av röstbiometri alltmer avancerade metoder mot bedrägerier. Men dessa insatser har svårt att hålla jämna steg, vilket gör kampen mot deepfakes till ett ständigt arbete, som att spela banka bäver.
Röstbiometri kan också vara mindre tillförlitligt i bullriga miljöer eller vid samtal med låg ljudkvalitet.
Trots dessa utmaningar är röstbiometri fortfarande ett bra val för många call centres. Marknaden för röstbiometri förväntas växa från 2,87 miljarder dollar 2025 till 22,76 miljarder dollar 2034 enbart i USA.
Men om du verkar i en bransch där AI deepfakes och spoofing är ett verkligt problem kan du behöva en mer motståndskraftig metod för att verifiera identitet.
Nästa steg
Röstbiometri bygger på en fysisk egenskap som tills nyligen var svår att förfalska, nämligen hur en någon låter. Men AI har förändrat förutsättningarna och skapat en kapplöpning för att hantera hotet från deepfakes som inte visar några tecken på att avta.
Autentisering med e-legitimation använder istället en kryptografisk verifiering via en nationell e-legitimation och en välbekant app på kundens enhet. Istället för att förlita sig på rösten, verifieras kundens identitet genom en process som är utformad för just detta ändamålet.
Till skillnad från röstbiometri är autentisering med e-legitimation inte heller begränsad till befintliga kunder, eftersom den inte är beroende av lagrade röstavtryck eller kundregister. Den kan även användas för att onboarda nya kunder.
För företag som upplever att röstbiometri är otillräcklig eller opålitlig erbjuder e-legitimation ett alternativ som undviker de flesta av dess begränsningar.
Redo att göra dina samtal säkrare och enklare?
Caller authentication finns redan med svenskt BankID, norskt BankID och danskt MitID.
Börja testa gratis idag eller kontakta vårt sales team för att lära dig mer.
Dessa relaterade artiklar

Caller authentication vs. pinkoder

Autentisering i samtal med e-legitimation vs. personnummer
